Håller bubblan på att spricka? Engelsk fotboll på randen till ekonomisk kris

Engelsk fotboll drar in miljardbelopp och Premier League är en av världens mest framgångsrika sportligor. Men bakom de enorma tv-avtalen, de dyra värvningarna och de växande kommersiella intäkterna finns en betydligt mörkare verklighet. En ny rapport från Englands oberoende fotbollsregulator varnar för att stora delar av fotbollspyramiden befinner sig på gränsen till ekonomisk katastrof.

500kr gratisspel på sport hos DBET!

Enligt rapporten State of the Game, som presenterades den 13 oktober 2026, gick hela 94 procent av klubbarna i de fem högsta engelska divisionerna med förlust under säsongen 2025/26. Samtidigt är många föreningar kraftigt beroende av att deras ägare fortsätter att skjuta till pengar för att verksamheten ska kunna rulla vidare.

Frågan är därför om den ekonomiska modellen inom engelsk fotboll håller på att nå vägs ände. För även om intäkterna växer på totalen är det långt ifrån alla klubbar som har en hållbar ekonomi.

94 procent av klubbarna går med förlust

Rapportens kanske mest alarmerande siffra är att 94 procent av klubbarna i Premier League, Championship, League One och League Two samt National League redovisade förluster under 2025/26.

Samtidigt genererade engelsk fotboll omkring nio miljarder pund i intäkter under säsongen. Det visar på en tydlig motsättning: sporten omsätter enorma summor, men många klubbar lyckas ändå inte få ekonomin att gå ihop.

Den oberoende regulatorn, Independent Football Regulator (IFR), beskriver läget som ett system där många klubbar tar betydande ekonomiska risker för att kunna konkurrera. Särskilt utsatta är klubbarna i Championship och de lägre divisionerna, där drömmen om avancemang till Premier League kan få föreningar att spendera mer än de har råd med.

Enligt rapporten skulle nästan två tredjedelar av klubbarna i English Football League och National League dessutom klassas som tekniskt insolventa. Det innebär att skulderna överstiger det bokförda värdet på tillgångarna – ett tydligt tecken på ekonomisk sårbarhet, även om det inte automatiskt betyder att en klubb måste gå i konkurs.

Nära konkurs om ägaren slutar betala

Beroendet av privata ägare är en av rapportens största varningssignaler. Omkring 66 procent av klubbarna uppger att de inte skulle klara mer än 90 dagar utan nya pengar från sina ägare. För 29 procent skulle pengarna kunna ta slut redan inom en månad.

Dessutom saknar 68 procent av klubbarna en konkret beredskapsplan för vad som händer om ägaren drar sig ur eller inte längre kan finansiera verksamheten.

Det gör att klubbarnas överlevnad i många fall hänger på enskilda personers vilja och förmåga att fortsätta investera. Så länge pengarna kommer in kan verksamheten fortsätta, men om finansieringen plötsligt försvinner riskerar konsekvenserna att bli dramatiska.

Historien visar att hotet är verkligt. Bury kastades ut ur det engelska ligasystemet 2019 efter ekonomiska problem, medan Macclesfield Town kollapsade året därpå. Under senare år har även klubbar som Derby County, Reading, Wigan och Sheffield Wednesday hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter.

Det handlar alltså inte enbart om mindre föreningar långt ner i seriesystemet. Även klubbar med stora supporterbaser och en lång historia kan hamna i situationer där skulderna blir svåra att hantera.

Spelarlönerna driver upp kostnaderna

En viktig förklaring är konkurrensen om spelare. Klubbarna försöker värva sig till sportsliga framgångar, samtidigt som lönerna fortsätter att stiga.

Mellan säsongerna 2021/22 och 2025/26 ökade lönekostnaderna enligt rapporten med 33 procent i Premier League, 32 procent i Championship, 71 procent i League One och 63 procent i League Two.

I vissa fall har kostnaderna blivit så höga att klubbarna lägger en mycket stor del av sina intäkter på spelarlöner. Tjugo klubbar, främst i Championship, League One och National League, spenderade mer än 80 procent av intäkterna på löner. Vissa klubbar i League One lade till och med mer än hela sina intäkter på spelarlöner.

Det skapar en farlig spiral. För att hänga med konkurrenterna måste klubbarna spendera mer, men när resultaten uteblir finns risken att intäkterna inte räcker till. Och om en klubb misslyckas med att nå den eftertraktade uppflyttningen kan kostnaderna bli kvar samtidigt som de förväntade inkomsterna aldrig materialiseras.

Premier League har dragit ifrån resten

Klyftan mellan Premier League och Championship har vuxit kraftigt under de senaste årtiondena.

Under säsongen 1992/93 hade en genomsnittlig klubb i den engelska högstaligan intäkter på omkring 10,5 miljoner pund. Det motsvarade ungefär 2,7 gånger intäkterna för en genomsnittlig klubb i andradivisionen.

Under 2024/25 hade motsvarande Premier League-klubb intäkter på omkring 341 miljoner pund, jämfört med 38,9 miljoner pund i Championship. Skillnaden hade därmed vuxit till ungefär 8,7 gånger.

Det gör uppflyttningen till Premier League mer lockande än någonsin. Tv-intäkterna och de kommersiella möjligheterna kan förändra en klubbs ekonomi över en natt, vilket skapar starka incitament att ta risker för att nå högstaligan.

Samtidigt får klubbar som åker ur Premier League så kallade fallskärmsbetalningar under en begränsad period. De ska hjälpa nedflyttade lag att hantera det stora intäktstappet, men systemet har också kritiserats för att öka skillnaderna inom Championship. Klubbar som får dessa betalningar har betydligt större ekonomiska resurser än konkurrenter som aldrig spelat i Premier League eller varit borta från högstaligan under en längre tid.

Resultatet blir en tävlan där många känner sig tvungna att spendera för att inte halka efter – och där risken för ekonomiska problem ökar.

Klubbarna lånar på framtida transferintäkter

Rapporten pekar också på en växande trend där klubbar säljer eller belånar framtida transferbetalningar för att få in pengar direkt. Metoden kallas transferfinansiering och kan ge välbehövlig likviditet på kort sikt, men innebär samtidigt att framtida inkomster redan är intecknade.

Omfattningen har ökat kraftigt. Transferfinansieringen steg från 55 miljoner pund 2020/21 till 779 miljoner pund 2024/25. Enligt rapporten hade omkring 1,2 miljarder pund i framtida transferintäkter redan omvandlats till pengar genom olika finansieringslösningar.

Samtidigt uppgick de engelska klubbarnas utestående betalningar för spelarköp till cirka 4,8 miljarder pund under 2025/26, medan fordringarna för spelarförsäljningar låg på omkring 1,5 miljarder pund. Det gav en nettoskuld kopplad till transfermarknaden på cirka 3,3 miljarder pund.

Det betyder inte att samtliga dessa skulder kommer att leda till problem. Transferbetalningar sträcker sig ofta över flera år och är en etablerad del av fotbollens ekonomi. Men när klubbar samtidigt går med förlust, är beroende av ägarstöd och har begränsade kontantreserver kan förseningar eller uteblivna betalningar få större konsekvenser än tidigare.

Ny regulator vill se förändring

IFR efterlyser nu reformer för att göra engelsk fotboll mer ekonomiskt hållbar. Bland förslagen finns bättre kostnadskontroll, tydligare beredskapsplaner om ägarfinansiering försvinner och en mer hållbar fördelning av pengarna mellan Premier League och de lägre divisionerna.

En central fråga är förhandlingarna mellan Premier League och English Football League om hur intäkterna ska fördelas. Premier League har föreslagit ett paket med ökade solidaritetsbetalningar över tio år, medan EFL har efterfrågat en annan modell och mer pengar på kortare tid. Någon slutlig överenskommelse har ännu inte nåtts.

Regulatorn har befogenheter att ingripa om parterna inte lyckas komma överens. Rapporten är dock ett utkast som ska genomgå en offentlig konsultation innan en slutlig version väntas publiceras under början av 2027.

Håller bubblan på att spricka?

Det är för tidigt att säga att engelsk fotboll står inför en omedelbar systemkollaps. Premier League har fortfarande enorma intäkter, global attraktionskraft och kommersiella muskler som få andra ligor kan mäta sig med. Men rapporten visar att framgångarna inte automatiskt innebär att klubbarna längre ner i pyramiden har en trygg ekonomi.

Det verkligt oroande är kombinationen av återkommande förluster, stigande lönekostnader, växande skulder och ett stort beroende av ägare som kan välja att sluta finansiera verksamheten. Om flera av dessa faktorer slår till samtidigt kan konsekvenserna bli kännbara, både för klubbarna och för deras supportrar.

Engelsk fotboll står därmed inför ett vägval. Antingen lyckas ligorna och klubbarna hitta en mer hållbar modell för hur pengarna används och fördelas – eller så riskerar jakten på sportslig framgång att fortsätta driva föreningar mot ekonomiska stup.

Bubblan har inte nödvändigtvis spruckit. Men den nya rapporten visar att trycket inifrån är betydligt större än vad de rekordhöga intäkterna först ger sken av.